Japp, detta blir det sista inlägget någonsin. Det är mycket som har hänt i mitt liv den senaste tiden. Bland annat har mitt hjärta totalsförstörts och trampats på till flera miljoner små bitar, vilket har gjort mig så jäkla förbannad och sårad. Jag är så arg att jag varit på väg att putta till och skrika på en människa som gick förbi mig och snubblade på en jäkla flaska på backen (blev så jäkla irriterad på han) och så arg att jag vill skrika och slå sönder allt jag har och äger (har i alla fall förstörd några bilder och en tavla samt minnen jag sparat). Har raderat allt. Precis över allt, förutom här och det orkar jag inte göra eftersom det är ett helt jävla år jag måste sitta och radera. Så därför känner jag att jag tänker stänga denna blogg och aldrig mer skriva här. För jag har fått nog.

Förutom mammas död så har jag aldrig varit så här jäkla ledsen. Aldrig gråtit så här jäkla mycket. Jag har dessutom fått världens ångest som gjort att jag tappat matlusten och får mig att vilja spy. Mina kramper i maggropen är på väg tillbaka igen och jag får svårt att andas när jag är ensam. Ingenting är på sin plats, hela min värld är upp och ner och jag fattar ingenting av den längre. 

 

Jag var beredd att ge upp så jäkla mycket. Jag gjorde allt och lade ner hela min själ i det för jag var så jäkla dum som inte insåg någonting alls. Jag kämpade för framtiden, jag kämpade för för alltid. Som det var sagt, som det fanns bevis på. Jag trodde jag var värd mer än så, men av dig förväntar jag mig ingenting av längre. Det här var sista gången du sårade mig.

 

Alla dom där miljoner söndertrampade bitarna av mitt hjärta ska jag fan plocka upp och klistra ihop och få det att fungera igen. Hur lång tid det än kommer att ta så ska jag göra allt för att få det helt igen och lämna allt bakom mig. 

 

Tacka vet jag mina vänner som drar mig upp ur sängen, som ser till så jag får i mig någonting att äta, som får mig att skratta och på andra tankar trots den onda smärtan, som ger mig bästa pepptalken och som turas om att sova hos mig så jag slipper vara ensam. Jag skulle aldrig klara det här utan er, ni är guld värd ska ni veta! ♥