Gonattiz
Såg att KENT släpper en ny singel den 28:e, om 10 dagar alltså. Åh, kan knappt bärga mig alltså!
Imorgon är det början på en ny vecka, en vecka som jag faktiskt ser fram emot. Har två mycket trevliga saker inplanerat, nämnligen på torsdag lunchar jag med min kära vän Elin och på fredag blir det Takida på Stadshuset med min kära vän Zoofie. Innan blir det kebabrulle på Pompei. Hehe vi har pratat om den där kebabrullen länge nu, haha så himla gott där alltså! Sover över hos henne också och kommer hem till Gnarp på lördag.
Ja nu ska jag nog ta och släcka ner här. Om ni undrar ifall jag blev klar med uppsatsen? Nä blev ju inte det eftersom jag inte förstod frågorna riktigt så jag ska be min lärare förklara dem för mig imorgon så jag kan skriva klart den imorgon istället. Är inte så mycket kvar på den heller ändå.
Nä, nu blir det sängen med min otroligt spännande bok som jag nyss börjat läsa, har mindre än halva boken kvar... Så himla bra och spännande, men man blir så otrolgit förbannat på människorna där inne och så himla ledsen över hur de behandlar folk alltså. Inspärrad heter boken, här har ni en liten handling:
Teresa Coopers historia är hjärtskärande från första början. Hennes mor var psykiskt sjuk och hennes far var alkoholist, och Teresa omhändertogs redan som bebis.
Efter att ha tillbringat sin barndom i diverse hem, skickades hon till Kendall House i Kent. Det var innanför dessa fängelsemurar som hennes mardröm började. Inom tjugofyra timmar blev Teresa utsatt för den ökända inspärrningsmetoden, under vilken hon blev injicerad med farligt höga doser av sinnesförändrande droger och isolerad i kvarsittningsrummet om hon kämpade emot. Det var inte långt efter detta som det sexuella utnyttjandet tog sin början.
Detta är berättelsen om en ung flicka som blir utnyttjad och misshandlad på alla tänkbara sätt, och hur samma flicka slogs tillbaka till att bli den överlevare hon är idag.
Imorgon är det början på en ny vecka, en vecka som jag faktiskt ser fram emot. Har två mycket trevliga saker inplanerat, nämnligen på torsdag lunchar jag med min kära vän Elin och på fredag blir det Takida på Stadshuset med min kära vän Zoofie. Innan blir det kebabrulle på Pompei. Hehe vi har pratat om den där kebabrullen länge nu, haha så himla gott där alltså! Sover över hos henne också och kommer hem till Gnarp på lördag.
Ja nu ska jag nog ta och släcka ner här. Om ni undrar ifall jag blev klar med uppsatsen? Nä blev ju inte det eftersom jag inte förstod frågorna riktigt så jag ska be min lärare förklara dem för mig imorgon så jag kan skriva klart den imorgon istället. Är inte så mycket kvar på den heller ändå.
Nä, nu blir det sängen med min otroligt spännande bok som jag nyss börjat läsa, har mindre än halva boken kvar... Så himla bra och spännande, men man blir så otrolgit förbannat på människorna där inne och så himla ledsen över hur de behandlar folk alltså. Inspärrad heter boken, här har ni en liten handling:
Teresa Coopers historia är hjärtskärande från första början. Hennes mor var psykiskt sjuk och hennes far var alkoholist, och Teresa omhändertogs redan som bebis.
Efter att ha tillbringat sin barndom i diverse hem, skickades hon till Kendall House i Kent. Det var innanför dessa fängelsemurar som hennes mardröm började. Inom tjugofyra timmar blev Teresa utsatt för den ökända inspärrningsmetoden, under vilken hon blev injicerad med farligt höga doser av sinnesförändrande droger och isolerad i kvarsittningsrummet om hon kämpade emot. Det var inte långt efter detta som det sexuella utnyttjandet tog sin början.
Detta är berättelsen om en ung flicka som blir utnyttjad och misshandlad på alla tänkbara sätt, och hur samma flicka slogs tillbaka till att bli den överlevare hon är idag.
Lämna dina åsikter & tankar om inlägget
Trackback