Dagens tandläkarbesök var en av de värsta. De tog bort den provisoriska tanden som de bara hade klistrat på över en nedslipad tand, det är typ bara pulpan som är kvar av den. När de tog bort den provisoriska tanden trodde jag att jag skulle avlida. Aldrig i hela mitt liv har jag känt en sådan outhärdlig ilning i hela mitt liv. Det gjorde så förbannat ont att jag verkligen fick trycka tillbaka gråten. Bedövningen hade inte tagit vid mina tänder utan bara i läpparna och kinden. De ville inte ge mig så mycket mer bedövning eftersom jag hade fått jätte mycket redan. Jag hade så mycket att till och med halsen hade domnat bort lite så det blev svårt att svälja. Men de gav lite till i alla fall.
De skulle ju såklart vara där och skrapa, göra rent, pillra och fan allt de gjorde. Men bedövningen hade ändå inte tagit. De satte dit porslinstanden tills vidare som skydd mot min ilande tand. Sedan fick jag gå ut i väntrummet en kvart ungefär och försöka slappna av. Jag blev ju också väldigt skakis av själva adrenalinet i bedövningen så jag bara satt och darrade. När de kom tillbaka och hämtade mig hade jag fortfarande inte hunnit slappna av men följde ändå med tillbaka och satte mig i stolen igen. Vi bestämde att vi bara skulle göra klart tanden i överkäken eftersom vi redan hade börjat på den och sedan avbryter vi behandlingen och fortsätter nästa vecka med underkäken. Och tills dess ska jag fundera om jag vill ha lugnande den gången, med tanke på hur jag låg och spände mig idag.
De cementerade fast porslinstanden så den är på plats nu. 2 timmar tog det för den, och det var egentligen beräknat 2 timmar för både över och underkäken idag. Men eftersom att det gjorde så himla ont när de bara var där och petade eller fick kall luft där så tog det extra tid då hon var extra försiktig.

Aja, just nu sitter jag i caféterian och väntar på bussen som sagt. Jag är på ett jätte dåligt humör idag och känner bara hur gråten trycker på. Ska starta ett OTH avsnitt och försöka tänka på något annat och ignorera min onda tand och hela världen. Ma höres!