Haha! Är jag den enda som blir livrädd åt min egna skugga eller? En gång när jag skulle gå hem från antingen var det skolan eller så var det dansen, men i alla fall så gick jag förbi en sån där lyktstolpe, då får jag två skuggor, en mörk och en som är lite ljusare. Jag hade luvan på mig eftersom det var så kallt, och i skuggan då såg det ut som om att Screammördaren gick bakom mig. Ju mer jag gick förbi den där lyktstolpen så rörde sig skuggan mer och mer frammåt så det såg ut som den där Screammördaren sprang alldeles bakom mig. Så jag fick panik och började springa en bit tills jag fattade att det bara var min skugga.

Och igår när jag skulle gå hem från dansen pratade jag med momma i telefon. När jag stod ute på gården och väntade så hade jag en jätte svart skugga alldeles bredvid mig. Jag såg den i ögonvrån och trodde det var en stor svart varelse som stod bredvid mig. Då jävlar skrek jag till. Haha!

Jag är nog ingen normal människa i alla fall, haha!