Nu sitter jag här igen och har ångest.
Det är söndag idag och jag vill inget annat hellre än att ha mer lov just nu. Jag är inte redo för att börja i skolan igen och ha en massa prov, läxor osv. Jag har haft för mycket att tänka på under veckan och saker som man förträngt har kommit upp i skallen och inte velat försvinna ifrån mig.
Är det dags nu igen att känna tyngden och stenarna i hjärtat? Ett tag kändes det bra, jag mådde bra. Men nu vill jag bara gråta hela tiden och det blir tyngre och tyngre.
Jag är så trött på att tröstäta. Jag saknar mina nära och kära. Jag försöker inte att vara stark för min egen skull.
Jag är glad över att ha mammas morgonrock, som tyvärr har tappat hennes lukt, som jag kan krama om om nätterna när jag gråter, eller har vaknat upp från en mardröm. Utan den i min säng är jag inte trygg.

Jag ska inte trista ut er genom att fortsätta att gnälla. Jag ska nu ta tag i klädhögen som ligger utspridd i min säng och sedan lägga mig och lyssna på gyllene tider. Går & fiskar, Sommartider, Ljudet av ett annat hjärta, Juni Juli Augusti och när Alla vännerna har gått hem är ett exempel på deras absolut bästa låtar. Det finns många bra minnen med de låtarna. ♥

Ikväll har jag duschat, kollat på Ballar av stål och ätit ett jätte gott äpple - För er som ville veta då.
När jag var i duschen så var jag ganska så duktig. Jag slant med rakhyveln när jag skulle raka benen så jag fick ett sår på hälsenan. Härligt!

Godnatt! ♥

Duschresultatet.


Theo, jag kommer alltid att finnas för dig!